Är det bara jag som är helt opepp på den kommande snöstormen imorgon? Jag är så opepp att jag är beredd att inleda en strejk. En strejk mot de högre makterna. Våga vägra snö och blåst! Vilka är med mig? JAG SA VILKA ÄR MED MIG???

Utöver att jag har läst tidningen (uppenbarligen...) så händer det inte så värst mycket just nu. Hade min första "redovisning" idag, så nu känns allt lite lättare. Jag klarade det nämligen. Wiho!

Igår satt jag och Mr.Casino på Pizzaplaneten och åt brunch. Bakom oss satt ett par (?!) och diskuterade huruvida man ska tänka långsiktigt eller kort när man inleder ett förhållande med någon. Flickan i sällskapet hävdade att långsiktigt var det enda rätta. Att man inte ska starta en kärleksrelation om man inte tror helhjärtat att det håller för alltid. Pojken o andra sidan ( killar alltså...) tyckte tvärtom. Att man måste pröva och funkar det inte så är det inte hela världen.
Jag började fundera. Och kom fram till att jag är någon blandning. Mitt hjärta är lite mer romantisk än min hjärna. Jag vill gärna tro på ett "föralltid" medan jag vet att det är i stort sätt kört. Dock inte omöjligt. Men för att jag ska kunna ha ett förhållande vill jag se en framtid iallafall. Jag vill känna att jag kan se mig med personen i fråga ett tag, flytta ihop, skaffa barn, gifta mig och leva ihop. Säkerligen många som tycker att det är att tänka för långt fram bara det, men jag tycker inte det. Varför ska man annars lägga ner hela sin själ i ett förhållande? Om man ändå bara ser det som någon kortvarig flört?
Nej, tjejen hade minsann en poäng. ( Hoppas jag inte skrämde iväg dig nu, Mr.Casino. Inga barn, ingen inflytt, inget giftermål de närmsta 4 åren)

Tänkte även kolla lite med er, vad säger vi om väggdekorer? Typ ordspråk skrivna på tapeten eller en fondvägg med blommor? Fundilurar lite på något sådant i min lilla lya.



Nu; vila och vänta på pojkvän.