No more gnäll!

Är det inte helt underbart med människor som får barn och dessutom skaffar fler när de egentligen hatar livet som förälder? De kan inte komma på en enda positiv sak med sin mammaledighet eller sina bedårande barn. De gnäller om allt. Förlorade sovmorgonar, förlorade vänner, förlorade partynätter, förlorad utbildning. Kan de inte se möjligheterna istället? Sovmorgon kan man väl ta när man är 10 år äldre och har ungar som förmodligen vill sova flera dygn i sträck. Vänner kommer och går, oavsett om du har barn eller inte. Partynätter är något man inte förlorar, de kan man skaffa barnvakt för och sedan roa sig kungligt när det väl hinns med. Och det mest pinsamma är folk som klagar på att de inte kan utbilda sig för att de har barn. Bull-fucking-shit säger jag. Minst 30% av alla som går min utbildning har barn eller är gravida. Inga problem där så långt ögat kan nå. Finns utbildningen inte i din stad? Men flytta då, för sjutton! Barn är anpassningsbara. De dör inte av en flytt. Inte av flera heller, jag är ett levande exempel.
Nej, vet ni vad? Jag tänker leva ungefär som jag gör nu, när min unge har kommit. Jag tänker gå ut, jag tänker plugga, jag tänker sova när jag kan och jag vill mina kompisar sticka för att jag får knodd, then be it. Så tänker jag vara tacksam för att jag faktiskt kan få barn, att det inte är kört för mig som det är för alldeles för många andra.

Så, då var det sagt. Nu vill jag inte höra mer gnäll.

Dagens agenda; Sitta i solen med matlåda, massa frukt och en fet jävla fysiologibok.

Btw, den andra bloggen är uppdaterad.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0