Nu ska jag berätta en sorglig historia om min vän Skatan.
Skatan hade tråkigt en dag så han bestämde sig för att utforska det spännande huset med den öppna dörren på gården. Han flög in och spatserade omkring ett par timmar. När han till slut bestämde sig för att vända hemåt igen insåg han att den öppna dörren nu var stängd.
- Oh Nej, tänkte den lilla Skatan. Hur ska jag nu komma ut?
Han skrek och skrek efter hjälp men inte en människa ( okej, jag var den enda som inte fattade vad det var som lät...) förstod vad han ville. Så dagarna gick och Skatan blev hungrigare och räddare.
Efter 4 dagar ramlade han av pinnen av svält, törst och utmattning i trapphuset på Fysikgränd 23 B i Umeå.
Vila i frid lilla Skata.

Förövrigt var detta kul:

martha säger:

jaaa

martha säger:

jag såg en snigelkott som var överkörd. ingen fin syn

martha säger:

stackars liten