Idag vaknade jag med världens ångestmagknip. Jag ville bara sjunka genom jorden och försvinna för alltid. Jag orkar inte. Jag vill inte gå igenom det här igen. Det tar så otroligt mycket kraft. Jag är helt utpumpad hela jävla tiden. Förbereder mig mentalt för att bli lämnad och blir jag det kommer jag iallfall bli jättechockad. Det här är inte bra...

Du vet att jag vill ha dig. Du vet att jag är kär. Du vet att jag skulle göra vad som helst just nu. Och jag vet att det skrämmer dig...men vad ska jag göra? Jag kan inte ljuga, jag vill inte ljuga. Jag vill veta vad jag ska göra, klara direktiv. Allt har ju varit så jävla bra...Gah.

Jag tror jag är dömd att misslyckas med allt vad kärlek heter. Screw K-brunnar. Screw allt.

Usch, jag tycker inte om att vara livrädd. Snälla Jens, hjälp mig nu.