Klaras kvällen.

Jaha, "hur kul var det på förfesten och på Klaras igår?" undrar ni säkert. Det ska jag minsann berätta för er alla.

Först tog jag med mig lite folk på förfest. Vi hade jättejättekul. Lekte "sanning eller konsekvens" och drack alldeles för mycket. Precis som det ska vara på en förfest alltså. Burres flickvän, Kicki, satt själv i ett hörn och såg allmänt arg ut hela kvällen. Men vi andra hade störtkul. Fick reda på lite roligt om alla som var där.
Kickis blick blev svartare och svartare för varje minut och jag började faktiskt känna mig lite orolig. Speciellt när hon efter någon timme pekar på mig och gör en sån där känd teaterviskning( vilket innebär att man viskar helt i onödan för att det är så högt att alla hör iallafall och själva viskningssyftet förstörs). "henne ska jag fan spöa ner ikväll". Trevligt tänkte jag, kollade en extra gång på Johan för att se så han också hörde och kanske kunde få sin flickvän på bättre tankar. Men se det gick inte.
När vi skulle dra oss mot krogen gick hon med snabba steg säkert en tio meter före oss. Lite som jag själv brukar göra när jag är flyförbannad på någon. Hur som helst. Vi kom in och allt var frid och fröjd. Jag bad Johan prata med sin tös för att klara upp att hon inte behövde oroa sig nämnvärt. Men han fick en putt och ett " Du valde Mica framför mig" och så var hon borta. Happ, vi gick runt och hade väldigt trevligt därinne en stund. Gick ut och satte oss för att snacka lite. Då kommer hon igen med lågor i ögonen och sedan *smack*, en knytnäve över kinden. Danke danke.
Inte nog med det...hon var tvungen att dra mig i kragen och skrika " varför vill du förstöra för oss? Är du intresserad av min pojkvän?" full och ärlig som jag var sa jag " ja det är väl klart jag är?!":P smart drag där. Men jag blev iallafall lämnad i fred efter det... What a night, what a night.

Nu är det såhär va...jag fattar inte vad det är med tjejer och svartsjuka?! okej, jag har själv varit där...men jag skulle fan aldrig slåss för att få min pojkväns uppmärksamhet. Framför allt inte utan att kolla upp bakgrundsfaktan där innan. Men, för Johans skull så hoppas jag att allting löser sig... på ett eller annat sätt. För sådär kan man fan inte ha det...

Nu ska jag iallafall gå och tycka synd om mig själv och min svullna kind med en påse chips och dip. Så det så.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0