Kunde inte sova inatt så jag satte mig och skrev lite i min dagbok. Och eftersom att jag är sjuk och har en massa dum feber så orkar jag inte hitta på något nytt att skriva idag. Får bli ett utdrag därifrån.

Nu har jag börjat landa i hela Lettlandsgrejen. Jag menar att jag har insett att jag varken kan eller vill försöka få honom att stanna längre. Ja, och att han verkligen verkligen vill detta. Trots att jag helst skulle se att vi hade möjligheten att träffas varje dag om vi så ville, så vet jag ju att det är inte vad han vill, vilket gör lite ont men det är ju bara att bita ihop och kämpa vidare. Man kan aldrig få allt men man kan få lite. Får jag inte hela honom så tar jag hellre en liten bit än ingenting alls. Och jag hoppas att det kommer funka...vilket det kommer göra om han verkligen är lika kär som jag. I sure hope so.

Sådär ja, nu ska jag hoppa in i duschen, sätta på en film och knapra piller. Oh vilken underbar dag.

Tjing(L)