http://www.youtube.com/watch?v=mh5F5wP8RdU&feature=player_embedded#

Filmen ovan kan vara det sjukaste jag någonsin sett. Kvinnan fick ett vaccin mot influensa och tio dagar senare får hon en neurologisk sjukdom. Sjukdomen gör att hon inte kan röra sig normalt eller prata, om hon inte springer eller går baklänges. Tänk, en liten jävla spruta har förstört hela hennes och hennes familjs liv. Hur sjukt är inte det?

Hur som helst. Idag har jag värsta lyckoruset. Jag kan knappt sitta stilla. Vill bara ut och omfamna hela världen. Så, jag tror jag ska snöra på mig skorna och ta mig en lång promenad någonstans. Bara springa runt och ta massa bilder. Jag menar, trots vädret så är ju hösten väldigt vacker. Hade väl visserligen variit vackrare om solen sken och dimman försvann. Men man kan ju inte få allt.

Jag har bestämt mig för att trappa ned på alkoholen. På riktigt. Man blir mörkrädd när man börjar känna suget en helt vanlig veckodag. När det inte är festandet suget handlar om utan bara att alkoholen helt har gått ur kroppen. Jag skulle väl kanske kalla det ett beroende, men det är banne mig inte långt ifrån. Det komiska i kråksången är att de flesta av mina vänner känner precis som jag. Att det är dags att trappa ned, men att man inte riktigt förmår sig ta steget. Jag menar, fester i sig är ju typ det roligaste som finns. Ingenting man vill byta bort. Och alkoholen hör ju till, den är som ett måste i de stunderna. 
Så, alltså inte ta bort helt. Bara trappa ner. Till ett stadie där man inte dricker drinkar på en måndagskväll utan en tanke på att dra ut efteråt. Till fest. Bara då. Och kanske till maten någon gång.

Förövrigt undrar jag vad sjutton facebook.com pysslar med? Göra om sidan hela tiden och så kan man ofta inte ens logga in pga tekniska fel. Nej, skärpning där!

...vaddå? jag? beroende av facebook? Pyttsan!

Okej...lite då. Jag vill bara inte att mina fiskar ska dö. Eller att jag ska missa någons jätteintressanta statusuppdatering.

Mamma: Vad tyst du har det...kollar du på film?

...Ja, för när man kollar på film brukar det ju vara knäpptyst. Logik, någon?!

Nyligen hemkommen från kalas hos min mormor och morfar. Kan knappt hålla ögonlocken öppna. Detta, trots att jag sov typ 11 timmar inatt. Tror jag får ta och skylla tröttheten på gårdagens Högskoleprov.
Som förövrigt gick åt skogen, om jag inte redan har sagt det. Om det gick dåligt förra året så gick det sämre i år. Nej, jag är glad att jag har bestämt mig för att börja studera här i stan för att kanske byta studieort senare. Men just nu är jag ganska nöjd med min situation.

Trots att hjärtat dunkar lite hårdare och leendet är konstant på mina läppar så finns det ett uns av oro kvar i maggropen. Ett litet "tänk om...". Men det ska jag försöka skjuta åt sidan. Jag har ju trots allt träffat en av de underbaraste killarna som finns. En chans ska jag ge det. En ärlig chans.

Ikväll blir det nog bums i säng för att sova långt in på dagen imorgon. Sedan är dagen fri. Helt tomt i almanackan. Hoppas på ett litet biobesök med modern.

Nej usch. Vad jag är tråkig idag. Ursäkta. Godnatt!

Så, enjoy!
Vi kom, vi såg, vi segrade.

Nu; Sova inför högskoleprovet imorgon.

Tog en fortunecookie på facebook. Innehållet löd: "Don't take life so seriously, it is not permanent."
Jag ska lyda min kaka och följa dess råd. Så det så.

Jag är lite överrumplad. Lite tagen på sängen av alla känslor som virvlar omkring inuti mig. Att det har gått fort är ju en sak, men att det är i just denna person är en helt annan. Jag vet att jag har hört en massa saker. En massa skit. Men trots detta skriker min magkänsla att det inte stämmer. Att säkerligen vissa delar kan vara sanna, men att han kan ändra sig. Ingen är perfekt.
Jag är verkligen på väg ut på hal is. Jag vet inte ens vad människan tycker och tänker om mig. Jag kan som bara hoppas och låta framtiden utvisa.  Men en sak är säker. Jag tycker om honom. Galet mycket. Och jag vill verkligen, verkligen, verkligen ha en chans.

Idag ska jag plugga tills jag kräks. Typ. Högskoleprovet imorgon och jag vill inte misslyckas. Ge järnet och komma in i Stockholm till nästa vår. Det ska jag göra. Är det några fler som ska göra sitt högskoleprov här i Örebro förresten?

Poolbadande hos Linus igår. Mycket trevligt. Vin med jordgubbar och tre otroliga killar runt sig. Ja, inte kunde man klaga inte. Trots detta var jag hemma till 21. Förlåt grabbar. Men vissa saker gör ju att partyfeelingen försvinner ganska abrupt. Tyvärr. Men av sms om upphittade 500-lappar att tolka så tror jag ni hade roligt iallafall. Am I right or am I right?

Jag tror jag har en liten förbannelse över mig just för tillfället. Allt jag gör misslyckas jag med. Inte allt kanske men inte långt ifrån.

Idag drog jag med mig Linus för att kika på en lägenhet. Inte ihop utan som sällskap då, så vi slipper missförstånd. Jag är bombsäker på att vi har åkt rätt men att vi bara är försenade, att det är därför det är helt tomt i området. Vi ger upp och sätter oss i bilen igen. Då kikar jag igenom mina papper och inser att vi var på helt fel adress. Istället för att åka till Varberga satt vi i Vivalla och kuckilurade. Otroligt dumt.

Annars fyller min kära moder 48 år idag. Tänka sig va? Tiden går så fort. Men måste tillägga, utan att låta fjäskande, att hon åldras med stil. Inte fan är det många kvinnor i hennes ålder som ser så fräscha och snygga ut som min mamma gör. En applåd åt det!

Harry's ikväll med de där trevliga människorna. Kommer bli toppen!

Saker som sårar mina vänner gör mig arg. Riktigt arg. Rosenrasande rent ut sagt.
Jag har en vän. En ny vän som jag tycker väldigt mycket om. Han må svära ibland, förtära alkohol och festa loss men han är ta mig sjutton en riktig Nalle Puh. För snäll för sitt egna bästa.
Trots detta har han ett ex som gör oss alla fly förbenade.
När min vän får sms med texter så som; Jag har aldrig älskat dig och jag var otrogen fler gånger än du vet om. Efter 4 år. Ja, då undrar man ju när fan hennes hjärnceller valde att upphöra att fungera. Dummare än tåget. Tjejen har ju uppenbarligen inte förstått vad hon gått miste om. Och tur är väl det, för pojken. Nu har han ju chansen att hitta en tjej som faktiskt förtjänar honom.
Men, om ett enda liknande sms ramlar in i hans inkorg. Då lovar jag med handen på hjärtat att jag ska...eller ja, åtminståne får lust till att mala sönder varenda ben i hennes kropp till köttfärs. Utan bedövning, självklart. Jag ska jämna hennes kropp med marken, användandes en sån där cool bil de använder för att lägga asfalt. Ja, kvinnan ska minsann önska att hon aldrig blev till och det ska jag se till.

...Jag gick inte för långt nu va?

Micaela ♫ Lover undercover said:
det är inte brutet om du kan röra det  vrickat kan det säkert vara
då behöver det bara vila och du får vara försiktig
I.Q said:
ja de löser sig alltid
I.Q says:
me sprit
Micaela ♫ Lover undercover says:
köp en sån grej man sätter på  
I.Q says:
hora?

...ja, ibland går inte hissen hela vägen upp.

Bered er på mitt längsta inlägg någonsin. Lovar och svär att det aldrig mer kommer inträffa heller.

Dagen inleddes med en bilfärd till Stockholm. Linus följde med som sällskap under resan och Joel satt bakom ratten för att ta oss till rätt ställe. Karolinska Sjukhuset var första stoppet. Där började de att sticka i mina armar samt ge mig lite obehagliga besked.
Kista centrum blev anhalt nummer två. Lite käk på foodcourten med Emelie och FotoJohan. Riktigt mysigt att träffa min Grönalundare igen även om Emelie bara stannade en liten stund.
Systembolaget hann vi med ett besök hos för att inhandla lite vin, vilket visade sig vara relativt välinvesterade pengar senare då vi väntade på att Johans föreläsning skulle ta slut. Vi längde fram kexen på bordet, fyllde pappersmuggarna med smultronvin och var allmänt glada för stunden. Är nog inte alla människor som, utan att skämmas, kan säga att de druckit alkoholhaltiga drycker på KTH´s kafé. Med K.
När muggarna var tömda och Johan var klar rullade vi iväg mot Lilla Hotellbaren för att kika på en av mina absoluta favorit sångare, Milow. Vi var dock väldigt tidiga så vi bestämde oss för att öppna en ny flarra vin. Mycket möjligt att det i framtiden kommer få pris för världens mest osmakliga, men det är ju en annan historia. Pappmuggarna åkte fram igen i en park med lysande Barbapappor. Ja, där fördrev vi lite tid och hade riktigt mysigt. Resten av vinet slängdes in i buskarna för att hämtas upp senare. Vi traskade iväg till spelningen, som var helt okej, även om man la mer fokus på sångerskans underbara röst än huvudpersonens. Han var dock den som stod för utseendet och det med bravur. Däremot var han dryg och inte alls så varmhjärtad och tokbra som jag hade förväntat mig. Synd det.
Tappade även bort min telefon, men en hjälte hittade den och kvällen var räddad. Eller?

Ja, man kan väl säga att det var först efter allt detta våran kväll började. Eller natt.
Enligt SJ´s hemsida skulle ett tåg gå vid 2 tiden på morgonen, men det visade sig bara vara bullshit. Så, vi räknade ut att efter terminalens nattstängning skulle vi få spendera ca 6 timmar ute i ingenstans. Toppen!
"Vi fixar hyrbil" tänkte vi, lite sådär optimistiskt. Speciellt med tanke på att vi befann oss mitt inne i stan, att klockan var drygt 1 och att Linus hade druckit vin. Smart som jag är kommer jag på att vi hade massor med mackar i närheten av Solna Centrum. Så, vi lämnade Johan i stan och började vår promenad. Vi gick och gick och gick och gick och gick, ja ni förstår. Vi trampade på konstant i timme efter timme, säkerligen mil efter mil. Alla bensinstationerna var stängda. OK/Q8 blev vår räddning. Men.
Alltid dessa men.
Kvinnan i kassan fick inte hyra ut bilar så sent på natten, inte ensam. Vi var alltså helt körda. Inga ställen var öppna. Inga tåg skulle gå förrän 6 på morgonen. Det var kallt ute. Vi hade gått så vi var helt sluta i benen.
Trots detta höll vi modet uppe. Vi drev med vår situation och var faktiskt allmänt glada bara.
Nattbussen fick köra oss tillbaks till T-centralen där vi somnade i en busskur utanför tills de valde att slå upp dörrarna och låta oss fortsätta sömnen inomhus till vårat tåg behagade komma.

Nu trodde ni resan var slut va?
Icke sa Nicke. Sj's alla datorer och telefonslussar var trasiga så vi hade inte haft möjlighet att fixa biljtter för hemfärden utan tänkte att vi kunde betala kontant på tåget. Visst. Det gick så bra så. För 500 kronor. PER PERSON. Humöret sjönk som en sten och jag började rabbla svordomar åt konduktören medan Linus försökte styra upp sitationen. Det var banne mig tur att jag tog med den killen.
Allt löste sig och vi fick varsin biljett för 200 kronor styck. Efter mycket om och men.
Jag säger som alltid, det finns en anledning till att SJ AB blir bajs baklänges.

Det var min dag/kväll/natt/morgon. Nu ska jag fortsätta min så välbehövda sömn för att sedan bli bjuden på tacos av min far samt kanske, kanske träffa Mister. Hej!

( Ni får förövrigt förlåta min skrivning. En lång historia är svår att få ner i ord och dessutom göra det läsvärt. Allt var heller inte så hemskt som det lät och jag hade en riktigt minnesvärd resa, även om inget gick som det skulle. Och Linus, tack för att du följde med.)

Jag har så svårt för dejting och när man kan kalla det för just "dejting". Jag vet inte hur man gör. Jag kan vara tillsammans och jag kan vara vän. Däremellan är jag totalt värdelös.
Ovissheten gör en galen. Paranoian vänder sig i magen. Man går och är konstant nervös.
Nej usch. Jag är inte alls bra på sådant. Fast o andra sidan, vill man vara bra på det? Vill man hoppa från dejt till dejt bara för att bli bra på det? Kanske är bra att vara lite rookie på den punkten och istället framstå som fumlig och charmig?

Idag har jag för en gångs skull haft lite roligheter för mig. Har lekt med Martin i stort sätt hela dagen. Började med en biofilm vid 11tiden. Upp. Den måste ses av alla pixar/disney fantaster. Världens feelgood-film. Ja, och därefter blev det pizza och mer film hemma hos honom. En lugn och trevlig dag med andra ord. Skönt att sysselsätta sig lite emellanåt.

Gårdagen blev riktigt lyckad den med. Blev lite mys hemma hos Håkan med Linus, Hannes och David. Dimman kom och vi drog vidare till Frimis för att dansa av oss lite. Träffade en del gamla bekanta där. Kul att alla man umgicks med för en 4 år sedan befinner sig på det stället, varje gång. Jag tror faktiskt jag ska hålla mig till Stället vid hörnet framöver. Men det var jättetrevligt att umgås med de coola grabbarna!

Nu ska jag ladda batterierna för morgondagen i älskade Stockholm. Som jag har saknat den staden. Hej!

Då var det snart dags för BlogAwards. Folk verkar ha en himlans massa åsikter om var priserna ska gå och vilka som förtjänar/inte förtjänar dem. Jag säger bara ett namn; Spiderchick. Ge henne alla priser. Eller ja, den för kaxigaste kanske Kissie förtjänar. Men annars så. Finns typ ingen som lyser upp ens dagar så mycket som hennes självdistans och humor.

Idag blir det att leka med grabbarna. De spånar på aktiviteter såsom badtunna, bowling, bastubad och andra liknande saker. Tror det kan bli en riktig toppenkväll. Förutsatt att den blir av då. Verkar gå någon dissar-våg över Örebro för tillfället och det gillas inte det minsta. Nu tror jag visserligen inte att dessa pågar avbokar något de planerat för så pass länge.

Imorgon har mina kära klubbmedlemmar på Citygruppen dragit ihop lite skojigheter. Vi får nämnligen gå på filmen UPP helt gratis. Tänkte bjuda med min moder, styvfar och syster till denna tillställning. Disney kan man inte missa. Framförallt inte disney som innehåller ett hav av ballonger. Hur glad blir man inte av ballonger? Jag känner fortfarande barnslig kärlek inför de där heliumfyllda platssakerna. Störtlöjligt, men sådan är ju jag.

Ja, det var nog allt jag hade att säga. Eller nej, jag saknar Gröna Lund och alla kompisar där så galet mycket. Framförallt min Emelie. Gud vad jag saknar dig. Måste få en dos av dig när jag kommer på måndag.

Hejs.

Jag är så jävla förbannad. Så fruktansvärt trött. Du tycker inte att det räcker med att förstöra 2 dagar av min vecka, du måste verkligen ta varenda jävla kväll och slänga i sjön? Tack. Tack så jävla mycket.
Tro mig hjärtat, du är long gone nu. Inte en enda chans till har du på dig.

Hej.

En gång för ganska länge sedan hade jag en pojkvän. En dalmas som hette Emil. En hel del saker påminner mig om honom, trots att det är år och dagar sedan det tog slut. X-cider med glitter, massor med låtar och framförallt den här lilla gubben;

http://www.demarketubbergen.nl/downloads/kids/i-like-you.swf

Man ska klicka på den där lilla röda knappen på glasbollen så kommer jordens sötaste lilla varelse upp och gör ens dag 10 000 gånger bättre. Bara ett litet tips, sådär.

Skulle träffat Martin idag. Men som vanligt skjuter han upp det eller dissar helt. Så nu ger jag upp. Jag skiter it. Finns massa andra viktiga saker att göra. Kolla på Mammas pojkar till exempel. Och halv åtta hos mig. Givet. Ja, så ska jag äta min uberäckliga äppelkaka som jag ägnade halva eftermiddagen åt att baka. Eller, har ni några andra tips på vad man kan ägna kvällen åt? Typ någon som vill bjussa på en stänkare eller bara hänga?



( Tack Hannes för att du gjorde min kväll genom att skicka denna underbara, fantastiska bild)

Hur coolt är det inte varje gång man drömmer något som senare faktiskt inträffar?
Igår natt drömde jag att jag hade fått min dator tillbaks. Hel och fungerande. Jag vaknade upp med lite ångest över att det faktiskt är två veckor kvar till den stunden kommer. MEN, då ringer min farsa och säger att han precis fått sms om att den redan är klar.
Alltså, precis när jag låg och drömde var min dator klar.
Sjukt coolt. Kanske har jag lite superkrafter ändå?

Igår skulle jag ha lekt med Martin men han dissade, för typ hundrafemtielfte gången. Så, istället följde jag med Hannes till Håkan för lite socialt umgänge och några glas vin. Trevliga pojkar det där. Ibland har man tur som träffar nya vänner. Alltid lika kul.

Jag vet inte om jag har sagt det. Men jag har iallafall bestämt mig för att plugga här hemma ett år. Därefter ska jag söka vakansplats på Röda Korset och hoppas på det bästa. Så just nu sitter jag och letar lägenhet åt mig själv här i Örebro. Så svårt att veta hur stort man behöver och hur mycket utrymmena är värda. Men hittade en tvåa på 65 m2 för 2800 som kändes mer än värd att lägga pengarna på. Då får jag äntligen ta med mina kissekatter och jag får plats med all skit. Håll tummarna med mig!

Man hör ju så mycket om hur illa skiljsmässobarn har det. Jag och min syster har i princip alltid varit det, om man borträknar något år efter Marias födelse.
Jag har tänkt lite kring det och kommit fram till följande. Skiljsmässobarn kan utvecklas på två olika vis; antingen hänger de sig fast vid trygghet eller så kan de inte känna sig trygga oavsett hur miljön runt omkring dem ser ut.
Min syster har några få vänner som hon hållt fast vid sedan barnsben. Hon byter aldrig ut sin umgängeskrets. Hon kommer förmodligen bo kvar i Örebro hela sitt liv, då hon har sin trygghet här som hon inte vågar släppa.
Jag, o min sida, byter hela tiden. Jag kan inte hitta folk som jag känner mig trygg med, visst har jag några men oftast byter jag umgängeskrets konstant. Jag flyttar runt för att jag känner att jag inte passar in någonstans.

Lite intressant att två systrar, i samma familj, reagerar så olika på att ha en frånvarande förälder.

Satt och kikade på Wallander- Sidetracked som gick på tv igår. Kan någon förklara för mig varför en svensk deckare spelas in i Sverige och alla har svenska namn, men alla rollinnehavarna är britter och inte en enda människa i Sverige pratar svenska? På internet står det "brittisk deckare", vilket egentligen bara gör det hela ännu konstigare.
Tur att den var bra iallafall.

Högskoleprovet börjar närma sig så jag ska ta mig i kragen och sätta igång på riktigt nu. Skriva ut massa gamla prov och bara nöta in allt som bara går. Folk som säger att det inte går att plugga till högskoleprov har fel, massa fel. Det hjälper sjukt mycket, iallafall för mig. Så, det ska jag ägna ett par timmar åt idag.
Utöver det blir det städning av gamla huset. Galet hur ett tomt hus kan samla på sig så mycket damm på bara några dagar. Nästan så jag tror det spökar.

'Cause you give me something, 
That makes me scared alright, 
This could be nothing, 
But I'm willing to give it a try, 
Please give me something, 
'Cause someday I might know my heart. 

Jag och mina kära stockholms vänner har en fundering. T9 på mobilen har ju, som alla vet, en massa ord inlagda när man köper den. Vissa av orden är helt ologiska. Varför finns ord som arabhora, kukhelvete, fittstim och knarkarkvart när ord som gurka, mobilen, jävlar och finimang inte finns? Vem sitter och bestämmer vilka ord som behövs i en vanlig svensk mobil för att sms ska kunna skickas?

Gårdagen var toppen. Trots att vi bara var ett fåtal som klädde ut oss och att det var rena korvfesten på förfesten. Vi stack till Stället vid hörnet där temat var Zoo. Vi dansade runt med elefanter, lejon och apor på dansgolvet och var så glada så. Bastu-efterfest i gamla lyan med pojkarna var inte heller helt fel.
Ja, kort sagt. Tack alla för en toppenkväll!

Idag ska jag ägna min dag åt att städa, städa och städa. Inte för att det ser hemskt ut efter festen, utan för att det bara behövs i allmänhet. Sjukt segt när man är lite halvbakis. Men man måste ju ha lite självdisciplin och fixa det som fixas bör.

Hej!

Suget i den såkallade "sprittarmen" gick inte att motstå längre. Därför var jag tvungen att trycka Linus full av godis så han skulle orka gå ut till Strömpis med mig. Vin fick han också. Sedan bar det av. Därinne träffar vi Håkan, Hannes och någon annan lirare. Blev bjudna på alkoholhaltiga drinkar och dansade till alltifrån Magnus Uggla till Britney Spears. Hannes och liraren drog och lämnade Håkan åt oss lagom till stängning.
Jag kom senare på den briljanta ideén att vi skulle utnyttja Linus bubbelpool för efterfest. Sagt och gjort. Vi traskade iväg till hans crib för att värma upp poolen med ved och eld. Det visade sig för det första vara nästintill omöjligt att få fyr på vedklabbarna men att hela poolen sedan skulle bli jämntempererad var ännu mer omöjligt.
Efter ett dopp i vad som skulle ha varit över 30 graders vatten ( like not, I say!) gick vi alla tre in och skedade i 90 cm's sängen. Vad som hände därefter tror jag vi ska låta vara osagt.

Mycket lyckad kväll som slutade i betald taxi hela vägen hem vid 5-6 snåret.

Idag; Städa gamla huset och nya lägenheten. Ta ut hårddiskarna ur datorn. Ja, som ni ser har jag fullt upp. Typ.