Nu.

Jag minns inte ens när jag skrev senast. Men det var länge sedan och mycket har hänt. Det har varit en omtumlande höst som tagit både på krafter och på självförtroendet. Men jag är på väg tillbaka. Lyckligare än på så länge. 
Jag vet inte om det beror på att jag har träffat en helt fantastisk kille eller om det är för att jag har börjat på ett jobb som jag älskar. Kanske är det en kombination. Hur som helst så mår jag så otroligt bra just nu!
 
 
 
 
 

Blickar framåt!

Jag har haft så otroligt mycket som jag velat skriva, men mycket av det jag har i huvudet passar sig inte i en blogg som mina nära kan läsa. Mycket vill jag inte berätta och annat vill jag bara berätta för dem och inga övriga. 
 
Så, nu börjar jag istället på ny kula (hur många gånger har man inte sagt det?). Jag ska hålla mina känslor i schack och fokusera på min dotter och jobbet. Jag känner att jag har haft fokus på fel saker. Jag är fortfarande ung så jag kommer inte sluta festa eller sluta göra saker jag tycker är kul, men jag måste nog inse att det tar tid ifrån någon som verkligen behöver sin mamma.
Och nu har ju en av de större anledningarna till att jag har varit ute så himla mycket på senaste tiden försvunnit, så nu kommer det ju egentligen inte vara några problem att hålla sig hemma mer. 
Även om det såklart känns lite tungt och tråkigt. 
 
Något roligt har faktiskt hänt sedan sist. Jag har fått nytt jobb. Ett riktigt jobb. Inga mer marknadsundersökningar för mig (åtminstone fram till efter nyår, om jag inte får förlängt). Det är en stor myndighet där jag sitter med administrativa uppgifter. Hittills trivs jag som fisken (även om jag självklart saknar min Sofia mer än jag kan beskriva). Superkul!
 
 
Nu ska jag hoppa i säng! ♥

To be continued...

Sjukdomarna varvar varandra här hemma. Nora har dragit med sig alltifrån rethosta, magsjuka och någon typ av superförkylning som aldrig vill gå över. Hon verkar klara sig rätt bra ändå, är sjuk någon dag eller två och sedan är hon good to go igen. 
Jag däremot har legat golvad i en månad snart. Eller ja, golvad och golvad. Det kanske var att ta i. Men varit mer eller mindre sjuk iallafall. Bläää! Spenderade en mindre förmögenhet på alla huskurer jag kunde hitta idag. Så nu ska jag bli frisk.
 
Ooh, vilket otroligt intressant och upplyftande inlägg. Jag checkar ut med ett löfte om genomgång av senaste tidens fester imorgon. Promise!
 

Inatt, inatt är det du, är det jag!

Hur typiskt, på en skala, är det när man taggat i två veckor för en riktig festkväll så vaknar man med ett öga som ser ut att vara hämtat ur en riktig skräckfilm. What is up with that? 
 
 
Feel my pain. Jag tänker trotsa skiten och dra ut iallafall. Om jag så får ha på mig mina +30år-glasögon. Så det så! 
 
(Och nej mamma, du behöver INTE oroa dig för att jag ska göra något tokigt. Sofia tar hand om mig. Eller tvärtom, vi får se!) 
 
Vi skrev precis en lista på Instagram över saker vi INTE får göra inatt: 
 
1. Dricka långsamt
2. Halsa inte direkt ur tetran
3. Undvika allt som har med cyklar att göra
4. Rädda inga igelkottar
5. Försöka hålla balansen, allmänt
6. Diskutera inga pinsamheter
7. Inte kolla Disneyfilm på efterfesten
8. Inte ha kläder som faller av
9. Inte leka med låtsassvärd på dansgolvet
10. Hålla oss ifrån Tequilashotsen
11. Inte gifta oss
 
Ja, det var det. Så det blir nog en lugn kväll ikväll!
 
 
 

Helgen.

Efter ett par partyhelger så bröt jag av med en lugn och skön helg, mest för att bli frisk. Så, detta är vad jag istället sysselsatte mig med: 
 
Fredag: Hemmagjord pizza, Kanjang och Snow white and the huntsman hemma hos Sofia. Det blev en lyckad fredagsmys-kväll, även om vi båda var väldigt förkylda och alldeles för trötta. 
 
Lördag: Mys med lilltjejen. Kattvakt hos mamma. Jobb på Bryggeriet. Det var faktiskt ett väldigt roligt arbetsplats, trots att jag kanske inte var till så mycket hjälp. Öppnade mest ölflaskor och var hög på hostmedicin. 
 
Söndag: Tvättning och lite häng med Johannes. "Modig" på bio med Mr. Muscle, Prince Harry och Sofia. Väldigt söt film, precis som alla andra Disneyfilmer. Man fick lite feelgood-feeling efteråt. 


 
Istället för bodyshots på krogen blev det Kanjang-shots. Inte att underskatta!
 

Fredagsmys!

Idag fick det bli en sjukskrivningsdag. 
 
Varför är det alltid så att när man tänker att man ska stanna hemma från jobbet/skolan så känns det alltid så mycket bättre innan? Man ser framför sig hur man ligger och myser i sängen med en kopp te, en bra film och bara myser hela dagen, men i själva verket så sitter man jätterastlös framför dataskärmen med äckligt rinnande näsa och slemmig hosta. Inte riktigt lika glamouröst!
 
Ja, så jag har alltså haft en ytterst oglamourös dag idag. Tog mig visserligen i kragen och gick en promenad i solskenet (som självklart bestämmer sig för att vara frånvarande hela sommaren när jag var frisk, men att skina nu när jag är sjuk). Tänker cykla iväg till min Sofia om ett par timmar för lite fredagsmys. Tacos, film och tjejsnack. Typ den ultimata fredagskvällen! 
 

Ursäkta mig!

Efter lite skäll från oroliga föräldrar och vänner så känner jag att jag måste förtydliga mig själv lite. Inlägget om Toga-festen var alltså inte menat som någon form av skryt eller "oh-jag-är-så-himla-cool", alls. Jag var inte det minsta häftig i lördags. Dum i huvudet och livsfarlig. 
 
Så, jag skrev inlägget mer som en humoristisk grej men tydligen misslyckades jag där. Jag ber om ursäkt!

Toga-festen.

Ja, temat på festen var alltså Toga. Det vill säga att man kort och gott var klädd i ett lakan. 
 
Jag tänkte att jag skulle gå igenom kvällen, men det är många minnesluckor som kan röra till det.  Varning för ett riktigt fjortisinlägg.
 
Jag och Sofia började hemma hos mig med lite mat och därefter tillfixning. Herregud, att knyta ett lakan snyggt kan låta lätt men det är det inte. Det kan jag skriva under på. Hur som helst, efter att ha hällt i oss varsin flaska vin cyklade vi iväg till min kompis Adam, vars kompis hade en trädgårdsfest. Eller som de kallade det; Sommarens sista utefest. Det var badtunna, såpbubblor, kille i ridhjälm. Och vi. I togas. 
Ja, det var väl egentligen här det började gå utför. När vi senare skulle börja cykla mot universitetet och Kåren så gick det väl inte så bra, så kan vi säga. Vi åkte nog omkull en 5-6 gånger var och cykelturen tog garanterat runt en timme. Inte bara på grund av olyckorna. 
När vi började närma oss universitetet så hittade jag en igelkott som såg ut att behöva lite hjälp. Jag hoppade av cykeln och inledde "Operation rädda kotten". Det gick sådär.
 
Vi fortsatte och kom in på Kåren utan att behöva visa leg. Därinne hittade vi våra vänner Mr.Muscle och Prince Harry. Utklädda till någon typ av romerska krigare. Ja, vi sprang runt och dansade mest. Inte någon dans som jag skulle göra i nyktert tillstånd. Min toga åkte av mest hela tiden, men mina vänner var snälla nog att hjälpa till med det lilla problemet. Ja, det finns inte så mycket mer att berätta om just besöket på Kåren. Det var jätteroligt där!
 
Ja, kvällen var riktigt rolig men baksmällan igår och idag är inte lika roligt. Det gör till och med ont att duscha. Blåmärken, rivmärken och sår täcker precis hela min kropp. Så, nu blir det en lugn vecka!
 

Tråkdag.

Idag är verkligen en dag som jag skulle kunna hoppa över. Jag går ju bara runt och längtar efter imorgon. Det ska bli så himla roligt att gå på maskerad, framförallt med min Sofia.
 
Det är så roligt att jag har hittat henne. Trots att hon är 3 år yngre så är vi mentalt på samma plan. Vi tänker exakt samma jämt. Ta igår på jobbet till exempel:
Vi sitter och har genomgång av ett nytt projekt vi ska genomföra de närmaste veckorna. Alla lyssnar tyst och duktigt. Jag försöker verkligen koncentrera mig men det går inte, så jag vänder mig till Sofia och viskar:
- Jag tror L är gravid! 
- Jag med, jag satt precis och tänkte på det! 
Det är så jävla skönt att det inte bara är jag som har tankarna på annat håll.
 
Great minds think alike, eller vad säger man? 
 
 

Bloglovin!

Följ min blogg med Bloglovin

Gissa temat!

På lördag vankas det temafest på Kåren. 

Detta är min outfit, kan ni gissa temat?;)

Det som varit.

Jag tänkte att jag skulle börja med att sammanfatta det som hänt sedan sist jag skrev. Med tanke på att sista inlägget skrevs i augusti 2010 så kan ni nog räkna ut att det är en hel del. 

Hösten 2010 föddes min dotter, Nora. Världens underbaraste varelse (får man säga något annat som mamma?). Jag var mammaledig med planer på att året efter återgå till skolan och bli barnmorska. Så blev det inte. Året flöt på och innehöll inte allt för mycket spännande saker. 
Till hösten 2011 kände vi (Mr.Casino/Mr.Pappa och jag) att det inte fungerade riktigt som vi önskat. Vi flyttade isär men försökte pussla ihop vårat förhållande. Jag tog ett dagsjobb som marknadsundersökare och han jobbade kvällar med samma sak, eftersom att vi inte hade dagisplats. Så, vi träffades i princip aldrig. 

2012 har flytit på utan större problem. Mycket jobb under vintern/våren och mycket Nora. 
Till sommaren stängde mitt kontor så jag har varit hemma sedan i början av juli. Ungefär i samma veva bestämde vi oss för att göra slut på riktigt. Det var bäst så och det känns faktiskt som ett bra beslut, såhär i efterhand. 
 
Det var min lilla sammanfattning. 
 
Jag ser så fram emot framtiden. Jag har världens finaste vänner som jag hittar på så otroligt mycket skojigheter med. Jag har ett jobb som jag tycker om (även om jag förmodligen kommer kräkas galla över det här på bloggen ibland). Jag trivs med livet! 
 

Nystart!

Jag känner att jag vill skriva här igen. Att jag vill skriva om annat än bajs, bananfläckar och annat som hör mammalivet till. Jag gör så himla mycket annat som jag inte vill skriva om i barnbloggen. 
Jag festar, jag jobbar, jag tränar, jag träffar vänner. 

Så, vill jag skriva om min dotter Nora så skrivs det här . Och resten skrivs här. Hur låter det? 


Skoldags!

Bloggtorka, eller vad? Jisses vad dött det var här. Jag ber så hemskt mycket om ursäkt men jag har liksom bara tänkt på bebis.
Nu blir det ändring.

Skolstart på måndag. Galet mycket att göra, galet mycket att ta in. Såg att FASS fanns med på kurslitteraturschemat. Typ världens tjockaste sjukdoms/läkemedelsbok. Den ska vi alltså ha. Den och typ 10 böcker till. Men jag gör som jag brukar göra och skiter i att införskaffa böckerna. Varför köpa böcker till en kurs på 7.5 hp? Känns liksom lite bortkastat. Nej, jag lånar och söker på internet. De flesta böckerna finns faktiskt att ladda ner från internet, om man nu kan tänka sig sitta framför dataskärmen och plugga in saker. Det kan jag, om jag sparar in flera hundra, kanske tusenlappar på det.

I övrigt händer inte så mycket faktiskt. Mannen kämpar på med jobbet, 6 dagar i veckan. Trots detta lever vi knaprare än knapert. Jag är så ohyggligt trött på att tänka på pengar. På att oroa mig för att de inte ska räcka till. På att de inte ska komma in som de ska. Framförallt är jag trött på räkningar. Obotligt trött på dem!
Nej, när jag blir stor ska jag bli ekonomiskt oberoende. Jag ska bara kunna slänga pengar över axeln utan att behöva bry mig om det. Det ska jag. När jag blivit barnmorska. Jag får väl driva min egna förlossningsklinik eller något. Det löser sig.

Grönan, mitt gröna lund!

Efter mycket tjat från min sida fick jag med mig svärmor, sambon och hans broder till mitt älskade tivoli. Ditresan gick kanonbra, det var mer hemresan som var problemet...
Trots halvtaskigt väder var det proppfullt av folk och köerna var oändliga. Jag var visserligen mest bara där för att äta sockervadd, mjukglass, donuts och annat skräp så jag var nöjd ändå. Värre var det väl för pojkarna som hade tänkt åka varenda attraktion men inte riktigt hann.

Det var ändå ett par saker som gick fel. Det är det ju alltid när man åker på småsemestrar. Lite det som är charmen, tycker jag.
Mina byxor sprack och jag visade hela rumpan för halva sverige under hela dagen, utan att veta om det. Som tur var så berättade Mr.Casinos broder detta för mig. Någon timme innan vi skulle åka hem. Bättre sent än aldrig, antar jag.
Svärmor körde över min FotoJohans fot. Två gånger. Enbart på grund av att han inte längre ville ha skjuts utan bestämde sig för att gå sista biten. Tji fick han.
Vi körde åt helskotta när vi skulle hem. Svärmor siktade på Jakobsberg och vi hamnade i Sundbyberg. Petitesser. Felåkningen gav oss en extra timmes bilresa så vi kom hem vid halv 2 på natten. Lagom trötta, lagom möra.

Så, där har ni våran dag på världens underbaraste nöjesfält. Vi kommer tillbaks!

RSS 2.0