http://www.youtube.com/watch?v=mh5F5wP8RdU&feature=player_embedded#

Filmen ovan kan vara det sjukaste jag någonsin sett. Kvinnan fick ett vaccin mot influensa och tio dagar senare får hon en neurologisk sjukdom. Sjukdomen gör att hon inte kan röra sig normalt eller prata, om hon inte springer eller går baklänges. Tänk, en liten jävla spruta har förstört hela hennes och hennes familjs liv. Hur sjukt är inte det?

Hur som helst. Idag har jag värsta lyckoruset. Jag kan knappt sitta stilla. Vill bara ut och omfamna hela världen. Så, jag tror jag ska snöra på mig skorna och ta mig en lång promenad någonstans. Bara springa runt och ta massa bilder. Jag menar, trots vädret så är ju hösten väldigt vacker. Hade väl visserligen variit vackrare om solen sken och dimman försvann. Men man kan ju inte få allt.

Jag har bestämt mig för att trappa ned på alkoholen. På riktigt. Man blir mörkrädd när man börjar känna suget en helt vanlig veckodag. När det inte är festandet suget handlar om utan bara att alkoholen helt har gått ur kroppen. Jag skulle väl kanske kalla det ett beroende, men det är banne mig inte långt ifrån. Det komiska i kråksången är att de flesta av mina vänner känner precis som jag. Att det är dags att trappa ned, men att man inte riktigt förmår sig ta steget. Jag menar, fester i sig är ju typ det roligaste som finns. Ingenting man vill byta bort. Och alkoholen hör ju till, den är som ett måste i de stunderna. 
Så, alltså inte ta bort helt. Bara trappa ner. Till ett stadie där man inte dricker drinkar på en måndagskväll utan en tanke på att dra ut efteråt. Till fest. Bara då. Och kanske till maten någon gång.

Förövrigt undrar jag vad sjutton facebook.com pysslar med? Göra om sidan hela tiden och så kan man ofta inte ens logga in pga tekniska fel. Nej, skärpning där!

...vaddå? jag? beroende av facebook? Pyttsan!

Okej...lite då. Jag vill bara inte att mina fiskar ska dö. Eller att jag ska missa någons jätteintressanta statusuppdatering.