Det lilla ordet förlåt.

Hur kommer det sig att ordet "förlåt" ofta har en tendens att komma alldeles för sent?
Under de senaste två veckorna har två förlåt ramlat in via msn hos mig.
Ett från en mycket gammal vän som jag umgicks med nästintill varje dag med men som allting gick åt skogen med. Dumma saker sades och allt blev väldigt komplicerat. Det förlåtet hade jag väntat på. Hoppats på. Jag har saknat honom varenda dag sedan vi slutade prata.
Andra var från någon jag strulade till allting med. Eller, vi strulade till det tillsammans. Han flippade och skrev elaka saker. Vi bröt kontakten och nu, ett halvår senare hör han av sig med ett förlåt. Jag har varit så sjukt förbannad och besviken på honom men nu känner jag mig lite halvlättad. Jag förstår honom men det var ändå lite dålig stil.

Det är inte det att jag är långsint eller omöjlig. Jag godtar förlåten och blir glad inombords. Men ändå. Varför nu? Tar det alltid så lång tid för killar att förstå att de sårat någon och att en ursäkt vore på sin plats?

Idag blir det som jag nämnt tidigare en grillfest här på "mina" klippor. Vilka vi blir har jag ingen aning om men jag hoppas på ett glatt och mysigt gäng. Akuguran har en garanterad inbjudan iallafall.

Nu ska jag in i duschen för att sedan fortsätta till systembolaget samt ica ( är det där man köper engångsgrillar?). Ha det gott så länge!


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0